KTC Energiportal, Operatörsmanual

Denna sida beskriver hur man administrerar KTC:s energiportal. Vi hoppas att funktionen till största delen ska vara självförklarande, men här förklarar vi viktiga begrepp, och fördjupar oss i vissa delar som kanske inte är så uppenbara.

Inledning

Energiportalen är ett verktyg som riktar sig till fastighetsägare med ett bestånd av fastigheter, och ger möjlighet till en effektiv uppföljning av t ex energi- och vattenanvändning. Det finns två huvudsakliga syften:

1) Analysera och hitta byggnader som använder onormalt mycket energi, för att kunna sätta in åtgärder.

2) Underlätta rapportering inom företaget om hur man uppfyller sin budget och sina mål för energioptimering.

I manualen används emellanåt namnet "Analyser". Det härrör från hur systemet är uppbyggt. Det finns en bas av funktioner som hanterar data på ett generellt plan, och på det modulen Analyser som fokuserar just på förbrukningar kopplade till fastigheter.

Begrepp i Energiportalen

För att förtydliga vad som menas med olika begrepp i handboken beskrivs här nedan de viktigaste begreppen i en ordlista nedan.

Navigationsträd

Navigationsträd är centralt i Energiportalen och är en beskrivning av fastighetsbeståndet i form av ett träd.

För att energiförbrukningen skall kunna följas upp som en summa av ett antal byggnader krävs att det finns en nod i navigationsträdet. Med strukturen nedan summeras mätarna från de fyra byggnaderna Remonthagen Hus 1-4 upp till fastigheten Remonthagen. Fastigheten summeras i sin tur upp i området Ryttarvägen.

Trädet behöver innehålla byggnader och fastigheter. Dessa kan sedan grupperas och filteras för användaren via etiketter eller taggar som ställs in för de olika noderna.

![Exempel som visar ett expanderat träd som inehåller mätare i en byggnad i en fastighet i en kund.] (./media/image3.png)

Nodtyp

Varje "nod" i trädet är en nodtyp. I Energiportalen finns ett antal fördefinierade nodtyper; Fastighet, Byggnad och Mätare.

Mätare

Energiportalen använder sig av begreppet mätare för att definiera en viss mätpunkt där förbrukning mäts. Ett mer korrekt begrepp har möjligtvis varit mätarplats men för enkelhets skull har begreppet mätare valts. Detta betyder att om man byter den fysiska mätaren men den fortfarande mäter samma förbrukning på samma plats så är det samma mätare.

Varje mätare har en tilldelad nytta och en produktionstyp (se nedan).

Varje mätare har en tidsserie med mätdata som kan visas i gränssnittet. (I övrigt se "Parameter")

Undermätare

Ibland vill man dela upp en mätares förbrukning till olika nyttor eller byggnader. Det kan man göra med undermätare. Dessa utgår ifrån en huvudmätare som fördelad förbrukning räknas av ifrån. Ett exempel kan vara att vi har en fjärrvärmemätare och en mätare för värmesystemet. Då får systemet räkna ut resten, som kan betraktas som en mätare av energi till varmvatten.

• Huvudmätare
  • Detta är mätaren med hela förbrukningen som skall fördelas
• Uppmätt undermätare
  • En mätare som får in riktiga förbrukningar som skall avräknas från huvudmätaren
• Fiktiv undermätare
  • En mätare med en beräknad förbrukning som skall avräknas från huvudmätaren
• Restmätare
  • En mätare som visar återstående förbrukning från huvudmätaren efter att upmätta och/eller fiktiva mätare avräknats. Denna mätare kan visa en negativ förbrukning om mer än 100% avräknats från huvudmätaren.

Alla inblandade mätare ska ha samma produktionstyp, men de kan ha olika nyttor. Observera att huvudmätarens förbrukning inte kommer att summeras upp till byggnad och vidare, den kommer bara att kunna avläsas på mätaren själv. (Annars hade systemet ju räknat samma förbrukning två ggr.)

Beräknad mätare

Vid behov kan man skapa en mätare med data beräknad från en eller flera andra mätare. T ex kan en vattenmätare räknas om till en energiförbrukning. Man kan också räkna ihop valfritt antal mätare, summor och skillnader.

Informativ mätare

Om en mätare markeras som informativ kommer den inte att tas med i sammanräkning till byggnad och vidare uppåt. Dess betjänade area kommer att vara 0.

Fastighet

Med fastighet menas det juridiska begreppet fastighet, dvs. en tomt. En fastighet måste vara bebyggd med byggnader för att vara användbar i systemet. Traditionellt har man ofta följt upp energiförbrukning på fastighetsnivå men i och med införandet av energideklarationen så skall man ha uppföljning på byggnadsnivå - se nedan.

Byggnad

Med byggnad menas en huskropp med väggar och tak som är uppförd på en fastighet. En byggnad kan INTE sträcka sig över flera fastigheter, men det kan finnas många byggnader på en fastighet. Definitionen av en byggnad skall för att kunna användas vid energideklaration följa lantmäteriets definition.

Byggnader är ett mycket centralt begrepp i Energiportalen eftersom all förbrukning på mätarnivå skall kopplas till byggnader, man kan inte följa upp förbrukning utan att definiera vilken/vilka byggnader som mätaren försörjer.

Byggnad

Med byggnad menas en huskropp med väggar och tak som är uppförd på en fastighet. En byggnad kan INTE sträcka sig över flera fastigheter, men det kan finnas många byggnader på en fastighet. Definitionen av en byggnad skall för att kunna användas vid energideklaration följa lantmäteriets definition.

Byggnader är ett mycket centralt begrepp i Energiportalen eftersom all förbrukning på mätarnivå skall kopplas till byggnader, man kan inte följa upp förbrukning utan att definiera vilken/vilka byggnader som mätaren försörjer.

Area

Energiportalen beräknar nyckeltal för fastigheter med hjälp av area. Man kan definiera en fastighets area med hjälp av olika areabegrepp. De vanligaste är BOA + LOA, BRA och Atemp.

Area kan förändras över tid, avrför flera areor av samma typ kan ligga under en och samma byggnad, med olika datumintervall.

Operatören kan definiera vilket eller vilka areabegrepp som skall användas när man beräknar nyckeltal, såsom kWh/m² eller m³/m². Dels en standardarea (genom att ställa in på areatyp att den ska ingå i totalarea), och dels genom att deklarera en eller flera areauppsättningar. Användaren kan direkt i gränssnittet växla mellan olika areauppsättningar vid visning per m².

Totalarea

Totalarean är summan av alla de areatyper som ska räknas in i totalarean (enligt inställning som görs för varje areatyp). Totalarea för en mätare är summan area från de byggnader mätare betjänar i trädet. Totalarea på en byggnad är byggnadens hela area vid tidpunkten. Totalarea på en fastighet eller ett större område är summan underliggande byggnaders totalarea.

Betjänad area

Varje mätare har en betjänad area som den får från den/de byggnader som den är kopplad till.

Om flera mätare med samma nytta ligger på samma byggnad kommer dessa att dela byggnadsytan mellan sig.

Om en mätare betjänar flera byggnader, blir mätarens betjänade area den sammanlagda för dessa byggnader. T.ex. om en mätare betjänar en hel fastighet med flera byggnader.

Förbrukning

Systemets fokus är att analysera förbrukningar. Systemet hanterar förbrukningar som kan hänföras till något av begreppen energi, volym och massa.

Nytta

Med nytta menas vad man använder det som förbrukas till. Ett exempel är att el kan användas till såväl belysning, som värme och kyla. Operatören kan bestämma vilka nyttor som ska finnas i systemet. Som standard innehåller Energiportalen nyttorna Värme, Kyla, Varmvatten, Kallvatten och Fastighetsel.

Varje mätare är kopplad till en specifik nytta.

Produktionstyp

Med produktionstyp menas hur nyttan åstadkoms, eller om man så vill, varifrån förbrukningen kommer. Exempelvis kan nyttan värme åstadkommas med olja, pellets, fjärrvärme eller el. Nyttan kyla kan åstadkommas med t.ex. fjärrkyla eller el.

Olika produktionstyper kan definieras fritt, men som standard definieras följande produktionstyper: Vatten, El, Olja, Pellets, Naturgas, Fjärrvärme och Fjärrkyla.

Varje mätare är kopplad till en specifik produktionstyp.

Kvantitet

Både produktionstyp och nytta har egenskapen "Kvantitet". Denna säger något om vad det är för typ av mätning, och vilka enheter som kan komma på fråga. För att systemet ska fungera bra ska varje mätare ha produktionstyp och nytta med samma kvantitet.

Kvantiteten avgör hur värden ska aggregeras (sammanställas) för flera mätare, och från timme till dag, dag till månad. (T ex ska en energiförbruking alltid summeras, medan en temperatur alltid ska medelvärdesbildas.)

Kvantitet	Exempel på enhet	Aggregering över noder	Aggregering över tid
Energi	kWh	Summering	Summering
Volym	m3	Summering	Summering
Massa	kg	Summering	Summering
Flöde	kW, l/s	Summering	Medelvärde
Siffra	°C, %	Medelvärde	Medelvärde

Budget

Med budget menas såväl budgeterad förbrukning som budgeterad kostnad. Budgetarbetet utgår ifrån att uppskatta förbrukningar, och kostnaden blir ett resultat av förväntad förbrukning, kombinerat med de tariffer som finns inlagda.

Graddagar

Graddagar är mått på värmebehovet som SMHI definierat. SMHI levererar antalet graddagar för en viss klimatort på månadsnivå. Grovt sett är antalet graddagar summan av antalet grader under 17°C varje dag under en månad. Om det varit 15°C dygnsmedeltemperatur två dagar en månad, och samtliga andra dagar den månaden varit dygnsmedel över 17°C så har det varit 2 + 2 = 4 graddagar den aktuella månaden. Graddagar används för att normalårskorrigera värmeförbrukningsvärden, se nedan.

Energiindex

Energiindex är ett förbättrat mått på värmebehov som SMHI levererar. Fyller samma behov, och uttrycks, som graddagar men tar även hänsyn till vind och sol.

Normalår

Normalår definierar antal graddagar (eller energiindex), per månad, som är ett "normalt år". För närvarande definieras ett normalår som genomsnittet av hur vädret varit 1981 -- 2010 på den aktuella platsen.

Normalårskorrigerad förbrukning

Normalårskorrigerad förbrukning beräknas för att korrigera en förbrukning, så att den skall kunna jämföras med ett "normalt år" klimatmässigt (enligt definition ovan). Detta ger en mycket mer rättvis jämförelse mellan förbrukningar för olika år. Man kan normalårskorrigera med hjälp av graddagar eller energiindex.

Estimerade förbrukningar

Med estimerade förbrukningar menas en "gissning" på vad förbrukningen är när vi saknar information. Estimering görs endast för månadsvärden. Estimering görs utifrån samma period föregående år. Beroende på inställning på mätare och nytta räknas förbrukningen om enligt normalårsprincipen.

Prognos

Med prognos menas en estimerad förbrukning som ligger i framtiden. Det innebär t.ex. om man befinner sig i mitten av maj, men bara har fått in mätvärden t.o.m. mars, så är aprilförbrukningen estimerad, men maj-decemberförbrukningen är en prognos.

Tariff

En tariff är en viss kostnad som uppstår i samband med att man förbrukar t ex energi eller vatten. Kostnaden kan bestå av "ekonomisk kostnad" i kr, men även olika typer av miljöpåverkande utsläpp, t.ex. CO².

Parameter

En parameter är en extra dataserie för en mätare. Exempelvis kan vi lagra temperaturen på en fjärrvärmemätare. Parametrar används ofta i tariffberäkningar. Ett parametervärde vars tidstämpel är 2017-01-01 är giltigt från denna tidpunkt och tillsvidare eller tills nästa värde. T.ex. värde 100 på datum 2017-01-01 och värdet 200 på datum 2018-01-01. Då är värdet på parametern 100 mellan 2017-01-01 till 2018-01-01 och därefter 200.

Parametrars värden syns inte direkt i användarens gränssnitt, men kan läsas ut i rapporter.

Taggar

Systemet ger stöd för att deklarera Taggar (egentligen etiketter på svenska). Det är en fri typ av extra information som kan knytas till en mätare, byggnad eller fastighet.

Taggar deklareras av administratör, men dess värde kan sättas i det vanliga gränssnittet av alla användare med den rättigheten.

Taggar kan användas för att filtrera ut och gruppera noder.

Admin-gränssnittet

För användare med tillräckliga rättigheter blir admingränssnittet tillgängligt. Kan öppnas (kommer i ny flik i webläsaren) vid inloggning, genom att kryssa i rutan. Det kan också öppnas från det vanliga gränssnittet från samma meny som gäller för att logga ut.

Längst upp kan man välja kund, och också redigera eller skapa ny kund.

Serverinformation

Räknare som visar serveranvändning

Mätarlista

En rak lista på alla mätare som tillhör aktuell kund. Här kan man redigera och lägga skapa mätare.

Namn och fält markerade med asterisk ska fyllas i.

• PlatsId används för att identidiera mätaren, t ex vid dataimport.
• Produktionstyp och nytta måste fyllas i för varje mätare. Observera att de ska ha samma kvantitet för att få bra funktion.
• "Är informativ": om ibockad kommer denna mätare inte att tas med i aggregering till byggnad och vidare uppåt. Den kommer att tilldelas arean 0.

På nästa sida ställer man in start- och eventuellt slutdatum för mätaren. Systemet kommer inte att acceptera data utanför dessa gränser.

Här kan man också sätta mätaren som manuell. Då blir det möjligt för användare att mata in mätarställningar i modulen "Mätaravläsning".

Det finns också inställningar för klimatkorrigering. ( Se referens-sida)

Beräknad mätare

För att skapa en beräknad mätare, klicka på den lilla pilen bredvid "Lägg till mätare", och välj i menyn.

Man skapar en beräknad mätare på sammam sätt som en vanlig, men det tillkommer en dialog.

Sort

Sorten kan vara

Summa

Refererade mätare summeras, med sina faktorer. Kan användas t ex till att räkna om varmvattenflöde till energi, eller egenanvänd el från en solpanel.

Max

För varje timme får mätaren det största värdet av de referade mätarna. Dessa timmvärden räknas sedan samman till dygn och månad.

Min

För varje timme får mätaren det minsta värdet av de referade mätarna. Dessa timmvärden räknas sedan samman till dygn och månad.

Kan användas t ex för att få en bild av hur mycket av energin till värmepumpen kommer från den egna solpanelen.

Enhet

För att faktorer ska användas rätt måste systemet veta vilken enhet vi utgår ifrån både för den beräknade mätaren och för de refererade mätarna. Valet satår mellan %, °C, kWh och m3.

Skulle en refererad mätare ha data med enhet t ex MWh, så räknas detta om till kWh innan faktorn appliceras.

Referade mätare

I drop-down finns alla tillgängliga mätare. Använd söksträngen för att korta listan. Kryssa i önskade mätare, och klicka utanför drop-down, sedan på den gröna bocken.

Nu skapas en lista med de referade mätarna där man kan ställa enhet och faktor för varje mätare.

Exempel

Man kan skapa en ganska bra energimätare för varmvatten ifrån en volymmätare för varmvatten

• Sort: Summa
• Enhet: kWh
• Referad mätare: Mätaren för varmvattenvolym.
• Enhet refererad mätare: m³
• Faktor referad mätare: 55

(55 brukar anses som en bra faktor. Bygger på vattnets värmekapacitet och förväntad temperaturskillnad mellan varmt och kallt vatten.)