KTC Energiportal, Operatörsmanual

Inledning

Energiportalen är ett verktyg som riktar sig till fastighetsägare med ett helt bestånd av fastigheter, och ger möjlighet till en effektiv uppföljning av t ex energi- och vattenanvändning. Det finns två huvudsakliga syften:

1) Analysera och hitta byggnader som använder onormalt mycket energi, för att kunna sätta in åtgärder.

2) Underlätta rapportering inom företaget om hur man uppfyller sin budget och sina mål för energioptimering.

I manualen används emellanåt namnet "Analyser". Det härrör från hur systemet är uppbyggt. Det finns en bas av funktioner som hanterar data på ett generellt plan, och på det modulen Analyser som fokuserar just på förbrukningar kopplade till fastigheter.

Begrepp i Energiportalen

För att förtydliga vad som menas med olika begrepp i handboken beskrivs här nedan de viktigaste begreppen i en ordlista nedan.

Navigationsträd är centralt i Energiportalen och är en beskrivning av fastighetsbeståndet i form av ett träd.

För att energiförbrukningen skall kunna följa upp som en summa av ett antal byggnader krävs att det finns en nod i navigationsträdet. Med strukturen nedan summeras mätarna från de fyra byggnaderna Remonthagen Hus 1-4 upp till fastigheten Remonthagen. Fastigheten summeras i sin tur upp i området Ryttarvägen.

Trädet behöver innehålla byggnader och fastigheter. I övrigt kan man bygga trädet för att täcka just de behov man har i den aktuella installationen.

Exempel som visar ett expanderat träd som inehåller mätare i en byggnad i en fastighet i en kund.

Nodtyp

Varje "nod" i trädet är en nodtyp. I Energiportalen finns ett antal fördefinierade nodtyper; Kund, Område, Fastighet, Byggnad och Mätare. Därutöver kan man lägga till generella noder för att bygga den logik man önskar.

Mätare

Energiportalen använder sig av begreppet mätare för att definiera en viss mätpunkt där förbrukning mäts. Ett mer korrekt begrepp har möjligtvis varit mätarplats men för enkelhets skull har begreppet mätare valts. Detta betyder att om man byter den fysiska mätaren men den fortfarande mäter samma förbrukning på samma plats så är det samma mätare.

Varje mätare har en tilldelad nytta och en produktionstyp (se nedan).

Undermätare

Ibland vill man dela upp en mätares förbrukning till olika nyttor eller byggnader. Det kan man göra med undermätare. Dessa utgår ifrån en huvudmätare som fördelad förbrukning räknas av ifrån.

Byggnad

Med byggnad menas en huskropp med väggar och tak som är uppförd på en fastighet. En byggnad kan INTE sträcka sig över flera fastigheter, men det kan finnas många byggnader på en tomt. Definitionen av en byggnad skall för att kunna användas vid energideklaration följa lantmäteriets definition.

Byggnader är ett mycket centralt begrepp i Energiportalen eftersom all förbrukning på mätarnivå skall kopplas till byggnader, man kan inte följa upp förbrukning utan att definiera vilken/vilka byggnader som mätaren försörjer.

Fastighet

Med fastighet menas det juridiska begreppet fastighet, dvs. en tomt. En fastighet måste vara bebyggd med byggnader för att vara användbar i systemet. Traditionellt har man ofta följt upp energiförbrukning på fastighetsnivå men i och med införandet av energideklarationen så skall man ha uppföljning på byggnadsnivå - se nedan.

Area

Energiportalen beräknar nyckeltal för fastigheter med hjälp av area. Man kan definiera en fastighets area med hjälp av olika areabegrepp. De vanligaste är BOA + LOA, BRA och Atemp.

Operatören kan definiera vilket eller vilka areabegrepp som skall användas när man beräknar nyckeltal, såsom kWh/m² eller m³/m².

Totalarea

Totalarean är summan av alla de areatyper som ska räknas in i totalarean (enligt inställning som görs för varje areatyp). Totalarea för en mätare är summan area från de byggnader mätare betjänar i trädet. Totalarea på en byggnad är byggnadens hela area vid tidpunkten. Totalarea på en fastighet eller ett större område är summan underliggande byggnaders totalarea.

Betjänad area

Varje mätare har en betjänad area som den får från den/de byggnader som den är kopplad till.

Om flera mätare med samma nytta ligger på samma byggnad kommer dessa att dela byggnadsytan mellan sig.

Om en mätare mäter betjänar flera byggnader, blir mätarens betjänade area den sammanlagda för dessa byggnader. T.ex. om en mätare betjänar en hel fastighet med flera byggnader.

Förbrukning

Systemets fokus är att analysera förbrukningar. Systemet hanterar förbrukningar som kan hänföras till något av begreppen energi, volym och massa.

Nytta

Med nytta menas vad man använder det som förbrukas till. Ett exempel är att el kan användas till såväl belysning, som värme och kyla. Operatören kan bestämma vilka nyttor som ska finnas i systemet. Som standard innehåller Energiportalen nyttorna Värme, Kyla, Varmvatten, Kallvatten och Fastighetsel.

Varje mätare är kopplad till en specifik nytta.

Produktionstyp

Med produktionstyp menas hur nyttan åstadkoms. Exempelvis kan nyttan värme åstadkommas med olja, pellets, fjärrvärme eller el. Nyttan kyla kan åstadkommas med t.ex. fjärrkyla eller el.

Olika produktionstyper kan definieras fritt, men som standard definieras följande produktionstyper: Vatten, El, Olja, Pellets, Naturgas, Fjärrvärme och Fjärrkyla.

Varje mätare är kopplad till en specifik produktionstyp.

Budget

Med budget menas såväl budgeterad förbrukning som budgeterad kostnad. Budgetarbetet utgår ifrån att uppskatta förbrukningar, och kostnaden blir ett resultat av förväntad förbrukning, kombinerat med de tariffer som finns inlagda.

Graddagar

Graddagar är mått på värmebehovet som SMHI definierat. SMHI levererar antalet graddagar för en viss klimatort på månadsnivå. Grovt sett är antalet graddagar summan av antalet grader under 17°C varje dag under en månad. Om det varit 15°C dygnsmedeltemperatur två dagar en månad, och samtliga andra dagar den månaden varit dygnsmedel över 17°C så har det varit 2 + 2 = 4 graddagar den aktuella månaden. Graddagar används för att normalårskorrigera värmeförbrukningsvärden, se nedan.

Energiindex

Energiindex är ett förbättrat mått på värmebehov som SMHI levererar. Fyller samma behov, och uttrycks, som graddagar men tar även hänsyn till vind och sol.

Normalår

Normalår definierar antal graddagar (eller energiindex) som är ett "normalt år". För närvarande definieras ett normalår som genomsnittet av hur vädret varit 1981 -- 2010 på den aktuella platsen.

Normalårskorrigerad förbrukning

Normalårskorrigerad förbrukning beräknas för att korrigera en förbrukning, så att den skall kunna jämföras med ett "normalt år" klimatmässigt (enligt definition ovan). Detta ger en mycket mer rättvis jämförelse mellan förbrukningar för olika år. Man kan normalårskorrigera med hjälp av graddagar eller energiindex.

Effektsignatur

En effektsignatur beräknas utifrån ett prickdiagram där genomsnittseffekt som använts för att värma upp en byggnad matchas med den utetemperatur det dygnet. För att kunna skapa en effektsignatur krävs information om såväl energiförbrukning varje dygn som utetemperatur aktuellt dygn. Effektsignaturen beräknas utifrån förutsättningen att varje byggnad har en brytpunkt där uppvärmning behövs som ligger i intervallet 10°C till 20°C.

Effektsignaturen ger en bild av hur byggnaden uppför sig i olika väderleks-förhållanden.

Estimerade förbrukningar

Med estimerade förbrukningar menas en "gissning" på vad förbrukningen är när vi saknar information. Estimering görs endast för månadsvärden. Estimering görs utifrån samma period föregående år. Beroende på inställning på mätare och nytta räknas förbrukningen om enligt normalårsprincipen.

Prognos

Med prognos menas en estimerad förbrukning som ligger i framtiden. Det innebär t.ex. om man befinner sig i mitten av maj, men bara har fått in mätvärden t.o.m. mars, så är aprilförbrukningen estimerad, men maj-decemberförbrukningen är en prognos.

Tariff

En tariff är en viss kostnad som uppstår i samband med att man förbrukar t ex energi eller vatten. Kostnaden kan bestå av "ekonomisk kostnad" i kr, men även olika typer av miljöpåverkande utsläpp, t.ex. CO².

Parameter

En parameter är en extra dataserie för en mätare. Exempelvis kan vi lagra temperaturen på en fjärrvärmemätare. Parametrar används ofta i tariffberäkningar. Ett parametervärde vars tidstämpel är 2017-01-01 är giltigt från denna tidpunkt och tillsvidare eller tills nästa värde. T.ex. värde 100 på datum 2017-01-01 och värdet 200 på datum 2018-01-01. Då är värdet på parametern 100 mellan 2017-01-01 till 2018-01-01 och därefter 200.

Administration (CMT)

Import

Importmoduler konfigureras i Data Field Imports som finns under Datakälla > Entities. Dessa moduler importerar data från filer. Olika moduler hanterar olika filformat.

Tillgängliga moduler är:

Varje modul kan konfigureras med:

Vissa moduler kan ha fler konfigureringsmöjligheter. Dessa beskrivs i detalj senare.

Konfigurerade importer övervakar kontinuerligt konfigurerad katalog och importerar nya filer omgående.

Summera förbrukningar - Tidsperiod

Summering av förbrukningar görs av en fält processor som körs av ett Field Sink Read Job. För denna summering används en processor av typen Analyser Consumption Aggregation FieldProcessor. Processorer konfigureras i Data Field Processors som finns under Datakälla > Entities.

Processorn konfigureras med:

Jobbet konfigureras med:

Alla data som jobbet levererar till processorn som matchar konfigureringen för källans tidsperiod konverteras till målets tidsperiod och levereras tillbaka till jobbet. Ett jobb med en egen processor konfigureras för varje periodicitet som önskas summeras. T.ex.: Timma till dygn eller dygn till månad.

Normalårskorrigera data

Normalårskorrigering av förbrukningar görs av en jobbtyp som kallas Field Sink Read Job. För normalårskorrigering används en processor av typen Analyser Klimat Korrigerad Förbrukning Calculator. Processorn konfigureras i Data Field Processors som finns under Datakälla > Entities.

Processorn konfigureras med:

Jobbet konfigureras med :

För att jobbet ska kunna köras krävs att ingående fastigheter har klimatzon inställd, och att det finns klimatdata importerad för hela året.

Jobbet hämtar in klimatdata och förbrukningsdata från käll-fältsankor, bearbetar och skriver resultatet till destinationsfältsänkan. Utdata får ett tillägg i fältnamnen ", ClimateCorrected".

Se bilaga 1: Normalårskorrigering.

Estimera förbrukningar

Estimering och prognos görs i systemet på samma sätt. Skillnaden är att prognos är för framtida data, estimering är för historiska data som av någon anledning inte (ännu) fyllts på med mätt data.

Prognos av förbrukningar görs av en jobbtyp som kallas Field Sink Read Job. För prognostisering används en processor av typen Analyser Prognosis Calculator. Processorer konfigureras i Data Field Processors som finns under Datakälla > Entities.

Processorn konfigureras med:

Jobbet konfigureras med:

Estimeringen görs utifrån data från föregående år, antingen genom att använda samma värde, eller genom att räkna om utifrån de väderdata som finns, beroende på inställningar på mätare (metoder för uppskattning och klimatkompensering), nytta (Normalårskorrigering) och byggnad (Andel varmvatten). Om väderdata för skriven tid finns tar systemet också hänsyn till den.

För att väderdata ska påverka estimeringen krävs att Uppskattningsmetoden är satt till "NormalYear" OCH att Klimatkorrigeringsmetod är normalårskorrigering (antingen för att det ärvs från nyttan eller för att det är inställt på mätaren).

Summera förbrukningar - Position i träd

Summering av förbrukningar görs av en fältprocessor som körs av ett Field Sink Read Job. För denna summering används en processor av typen Analyser Consumption Summary Calculator. Processorer konfigureras i Data Field Processors som finns under Datakälla > Entities.

Processorn konfigureras med:

Jobbet konfigureras med :

Alla data som jobbet levererar till processorn som matchar processorns Tidsperiodtyp summeras och levereras tillbaka till jobbet. Ett jobb med en egen processor konfigureras för varje periodicitet som önskas summeras. T.ex.: Dygnsvärden eller månadsvärden.

Beräkna kostnader

Kostnadsberäkningar görs av en fältprocessor som kallas av ett Field Sink Read Job. För kostnadsberäkningar används en processor av typen Analyser Cost Calculator. Processorer konfigureras i Data Field Processors som finns under Datakälla > Entities.

Jobbet konfigureras med :

En förutsättning för att kunna beräkna kostnader för en mätare är att denna är kopplad till en tariff och har nytta samt produktionstyp definierat.

Processens resultat är kostnader per tariff och tidsperiod.

Summera kostnader

Grunder

Kostnadssummering görs av en fält processor som kallas av ett Field Sink Read Job. För kostnadsberäkningar används en processor av typen Analyser Total Cost Calculator. Processorer konfigureras i Data Field Processors som finns under Datakälla > Entities.

Jobbet konfigureras med :

Processorn summeras alla kostnader för en mätare. Alla löpande kostnader läggs ihop till Total löpande. Alla fasta avgifter läggs ihop till Total fast kostnad. Sedan räknas en summa fram för totalen.

Fördela kostnader

Konstnadsfördelning görs av en fält processor som kallas av ett Field Sink Read Job. För konstnadsfördelning används en processor av typen Analyser Cost Summary Calculator. Processorer konfigureras i Data Field Processors som finns under Datakälla > Entities.

Jobbet konfigureras med :

Processorn summerar olika kostnader från underliggande mätare till byggnader, fastigheter och noder högre upp i trädet. Summor skapas för varje produktions typ, nytta och kombination därav. Kostnader från mätare som betjänar flera byggnader delas upp proportionellt beroende på byggnadernas area. Om en byggnad betjänas av flera mätare av samma produktionstyp och nytta så adderas de kostnaderna till byggnadens area.

Konfigurera larmfunktioner

I Energiportalen finns möjlighet att skapa förbrukningslarm. Olika typer av larmfunktioner skapas i CMT beroende på vilken typ av larm som önskas i systemet. Larmfunktionerna kan vara absoluta eller som procentuell förändring jämfört med verklig förbrukning. I larmfunktionen väljs också vilken period som funktionen skall jämföras emot: timmar, dag, månad, kvartal, tertial eller år. Ett jobb skapas sedan per automatik som i sin tur exekverar larmfunktionen. Exekveringstid kan justeras efter behov.

När larmfunktionen är skapad kommer denna att bli tillgänglig i webinterfacet.

Skapa larmfunktion

Öppna datakällan Dataprocessorer som finns under Entiteter.

Visar menyvalet för att öppna datakällan Dataprocessorer

Lägg till ny processor av typen: Analyser Förbrukning Larm FältProcessor.

Visar undermenyn med processortyper som kan skapas

I fönstret som öppnas fyller man i följande:

Exempel på en kofigurerad förbruknings processor

Avluta med OK så finns din nya larmfunktion tillgänglig i webgränssnittet.

Exempel på larmfunktion "höglarm"

IF VALUE > HögGräns ActivateAlarm(VALUE) ELSE InActivateAlarm(VALUE)

Uttrycket ovan kontrollerar om VALUE är större än HögGräns. Om det är sant så aktiveras ett larm. Annars så inaktiveras larmet.

Exempel på larmfunktion på ökning i %

Visar en larmkonfigurering med skript för förbrukningslarm

Man kan konfigurera larm som jämför aktuellt värde med ett tidigare. Om värdet i "Offset" inte är 0, blir värdet "PREVIOUS_VALUE" tillgängligt i skriptet, värdet vid jämförelsetidpunkten (som alltid är före aktuell tidpunkt).

IF PREVIOUS_VALUE > 0 THEN TESTVAL := (VALUE - PREVIOUS_VALUE)*100.0/PREVIOUS_VALUE

ELSE TESTVAL := 0.0;

REASON := 'Value: '+ TESTVAL +'% , Limit: ' + LIMIT;

If TESTVAL > LIMIT then

ActivateAlarm(REASON)

else InActivateAlarm(REASON)

Exempel på larm för förbrukning vid specifika klockslag

Exempel på larm för förbrukning vissa klockslag

Om periodtypen sätts till timmar, visas kryssrutan "Visa data i tidsintervall". Med den ikryssad kan man välja en tidsperiod på dygnet då kontroll av förbrukning ska göras. Utanför de givna klockslagen ignoreras förbrukningen. Tänkt t ex för läckagelarm.

Modulbeskrivningar

Topologi

I datakällan Topology finns tre noder:

Analyser Climate Data Root

Här sparas klimatdata för de noder som specificerats i datakällan Climate Zones.

Analyser Meters Root

Här sparas mätare och dess specifika inställningar. Det är också här man lägger till mätare manuellt. Hierarkisk skapas mätare alltid under en kundnod och förslagsvis även under en produktionstyp nod.

Analyser Summary Nodes Root

Här sparas uppsummerad data för alla noder för respektive kund

Data Field Imports

Generellt om importer

Alla importer övervakar en katalog och importerar alla filer som matchar importens filter. Filer som systemet lyckas importera tas bort. Om en fil misslyckas så läggs filen i en underkatalog till den övervakade katalogen. Katalogen heter failed och filen flyttas dit. Motsvarande sker med lyckade importer. När filen är inläst så läggs den i en underkatalog till den övervakade katalogen. Katalogen heter i detta fallet completed och filen flyttas dit. Notera att en fil som går att läsa men där det finns rader som inte matchar någon nod i systemet anses som lyckade importer.

Vanliga inställningar:

Consumption

Denna importmodul läser förbrukningar från filer i formatet Consumption_01:

<mätarId><\tab><förbrukningsTyp><\tab><startDatum><\tab><slutDatum><\tab><förbruking><\tab><enhet><\tab><status>

Exempel:

30000173 FV 2013-01-01 00:00:00 2013-01-01 01:00:00 460 kWh 1

Kolumnerna är tabbavgränsade. Där första kolumnen är ett unikt mätarId. En mätare med samma id måste finnas för att data skall importeras. Endast en mätare med samma id får finnas då importen endast lagrar data på den första mätaren som hittas.

Importmodulen måste konfigureras med vilken periodicitet importerad data inkommer med. Timvärden, dygnsvärden eller månadsvärden.

Invoice

Denna importmodul läser kostnader från filer i följande format:

<mätarId><\tab><mätarNummer><\tab><startDatum><\tab><slutDatum><\tab><kostnadsTyp><\tab><kostnad><\tab><status>

Exempel:

20410032 450755338628 2015-01-01 2015-02-01 Elnät - Energiavgift 24364,357 1

Kolumnerna är tabbavgränsade. Där första kolumnen är ett unikt mätarId. Den femte kolumnen är kostnadstypen. Denna kostnadstyp måste vara definierad i systemet för att data skall importeras.

Modulen skall med en checkbox konfigureras för om importerad data är inklusive moms eller inte.

Parameters

Denna importmodul läser parametrar från filer i följande format:

<mätarId><\tab><parameterNamn><\tab><datum><\tab><värde>

Exempel:

30000173 Toppeffekt 2013-08-01 1053

Kolumnerna är tabbavgränsade. Där första kolumnen är ett unikt mätarId. Den andra kolumnen är parameternamnet. Detta parameternamn måste vara definierad i systemet för att data skall importeras. Att en parameter är definierad innebär att den finns konfigurerad med samma namn som i filen i datakällan Parametrar.

SMHI

Denna importmodul läser klimatadata från filer i följande format:

<ortsId>;<ort>;<datum>;<graddagarAkt>;<energiindexAkt>;<uteTempAkt>;<graddagarNorm>;<energiindexNorm>;<uteTempNorm>

Exempel:

102023;Abisko;201501;1058;852;-10.5;1060;817;-9.4;

Kolumnerna är ;-avgränsade. Den första kolumnen är SMHIs ort-Id. Orten måste vara definierad i systemet för att data skall importeras. Definierade orter finns i Topology datakällan.

Exempel:

7142 Göteborg A - Graddagar 2016-09-03 16.8

Kolumnerna är mellanslagavgränsade. Den första kolumnen är SMHIs zonId. Zonen måste vara definierad i systemet för att data skall importeras.

Importmodulen måste konfigureras med vilken periodicitet importerad data inkommer med. Timvärden, dygnsvärden eller månadsvärden.

Data Field Sinks

Generellt

Applikationen använder sig av en eller flera fältsänkor för att spara persistent data. En fältsänka är en generell mappning till ett lagringssystem. Olika fältsänketyper kan användas för att spara data i t.ex. filer eller databaser av olika fabrikat.

Vilken fältsänka som används för vilken typ av data konfigureras under Data Source > Analyser > Settings

Remote MS SQL Server Database

Fältsänketypen Remote MS SQL Server Database läser och skriver till en databas på en instans av MS SQL Server.

Inställningar:

Jobb

Data importeras i systemet då datafiler läggs i importkatalogen. I stort sett all annan datahantering görs i det vi kallar jobb. Schemalagda sekvenser av (oftast) läsning-beräkning-skrivning.

Jobb konfigureras i datakällan Jobb.

Schemaläggning

Jobb körs på förutbestämda tider eller med förutbestämda intervall. Schemaläggningen konfigureras under fliken "Execution". För en jobb-sekvens görs schemaläggningen i själva sekvensen, inte på de enskilda jobben.

Visar valbara intervall: minuter, timmar, dagar, veckor, månader

Jobbet aktiveras med check-ruta "This job is active for scheduling". Om rutan inte är ifylld kan jobbet ändå köras manuellt.

Intervall

Jobbet körs med vissa intervall. Man kan välja vilken enhet som används för intervallet. Beroende på vald enhet beter sig schemaläggningen något olika.

Minutes, Hours: Bara tidsintervall. Jobbet upprepas med valt intervall.

Days: Om man väljer intervall 1 dag fås möjligheten att exkludera veckodagar. Annars samma beteende som för minut och timma.

Weeks: Jobbet kommer att köra med angivet antal veckor emellan, på den veckodag och tid som anges i "Start scheduling"

Months: Man får möjlighet att välja om jobbet ska köras med samma avstånd till början på, eller slutet av månaden. Väljer man början innebär det alltid samma datum. Väljer man slutet kan det t ex bli om schemaläggning startar 27 januari, så körs jobbet nästa gång 24 februari, 27 mars, 26 april, osv. Alltid med lika många dagar kvar av månaden.

Mer schema

Om man öppnar ett befintligt jobb och ändrar någon tidsinställning, fås check-rutan "Reset scheduling of the job". Om den är ikryssad då man trycker OK görs en ny evaluering av nästa körtillfälle, utifrån inställningar för intervall och starttid. Detta gäller om vald starttid ligger i framtiden.

"Retry": Om jobbet av någon anledning inte kan slutföras kan man få det att försöka igen. Siffran 0 ger inga omförsök, och är ofta att föredra, beroende på vad jobbet gör. Annars ska man vara uppmärksam på att omförsöken inte ska riskera att hålla på till nästa ordinarie exekvering.

Gemensamma jobb

Meter Area Calculator

Detta jobb kör processorn Analyser Meter Area Calulator för att beräkna varje mätares area som ärvs från knutna byggnader. Det används för att åtgärda felaktiga eller saknade areor på mätare.

Served Area Summary Calculator

Detta jobb kör processorn Analyser Served Area Summary Calulator för att beräkna varje mätares area som ärvs från knutna byggnader. Det används för att åtgärda felaktiga eller saknade areor på mätare.

Power Signature Calculator

Detta jobb kör processorn PowerSignatureCalculation för att beräkna effektsignatur. Jobbet är kopplat till rapporten Effektsignatur.

Standard jobbsekvens för en kund

1. Consumption Hour -> Day

Detta jobb summerar timförbrukningar till dygnsförbrukningar. Systemet förväntar sig kvalitetssäkrad data utan luckor och skapar ingen dygnsförbrukning om någon timma saknas.

Beräkningarna körs på undernoder till kopplad gupp nod. Resultatet sparas per mätare.

2. Consumption Day -> Month

Detta jobb summerar dygnsförbrukningar till månadsförbrukningar. Systemet förväntar sig kvalitetssäkrad data utan luckor och skapar ingen månadsförbrukning om något dygn saknas.

Beräkningarna körs på undernoder till kopplad gupp nod. Resultatet sparas per mätare.

3.1. Split Month Consumption for sub-meters

Detta jobb beräknar hur mycket förbrukning varje undermätare får från sin huvudmätare.

Beräkningen görs endas på månadsvärden. Beräkningarna körs på mätare under kopplad topologi nod (under grenen Analyser Meters Root). Resultatet sparas per mätare.

3.2. Split Day Consumption for sub-meters

Detta jobb beräknar hur mycket förbrukning varje undermätare får från sin huvudmätare.

Beräkningen görs endas på dygnsvärden. Beräkningarna körs på mätare under kopplad topologi nod (under grenen Analyser Meters Root). Resultatet sparas per mätare.

3.3. Split Hour Consumption for sub-meters

Detta jobb beräknar hur mycket förbrukning varje undermätare får från sin huvudmätare.

Beräkningen görs endas på timvärden. Beräkningarna körs på mätare under kopplad topologi nod (under grenen Analyser Meters Root). Resultatet sparas per mätare.

4. Consumption Month Climate Correction

Detta jobb korrigerar förbrukningar med klimatdata från SMHI.

Jobbet kräver att det finns ett helt år med klimatdata för att leverera resultat. Beräkningarna körs på undernoder till kopplad gupp nod. Resultatet sparas per mätare.

5. Consumption Month Estimation

Detta jobb prognostiserar framtida förbrukningar för innevarande och nästkommande år.

Beräkningarna körs på undernoder till kopplad gupp nod. Resultatet sparas per mätare.

5.1. Consumption Month Climate Correction for Estimation

Detta jobb utgår ifrån de prognostiserade fälten, och korrigerar dessa utifrån klimatdata från SMHI.

Beräkningarna körs på undernoder till kopplad gupp nod. Resultatet sparas per mätare.

6. Consumption Month Summary

Detta jobb summerar månadsförbrukningar från mätare till noder högre upp i trädstrukturen.

Beräkningarna körs på undernoder till kopplad gupp nod. Resultatet sparas per summeringsnod.

7. Consumption Day Summary

Detta jobb summerar dagsförbrukningar från mätare till noder högre upp i trädstrukturen.

Beräkningarna körs på undernoder till kopplad gupp nod. Resultatet sparas per summeringsnod.

8.1 Total Cost Calculation by Tariffs

Detta jobb beräknar månadskostnader för en mätares förbrukning utifrån kopplade tariffer.

Beräkningarna körs på undernoder till kopplad gupp nod. Resultatet sparas per mätare.

8.2 Total Cost Calculation

Detta jobb summerar totala månadskostnaden för en mätare. Den tittar på kostnader beräknade i föregående steg. Beräkningarna körs på undernoder till kopplad gupp nod. Resultatet sparas per mätare.

8.2.1. Total Cost Vat Calculation

Detta jobb beräknar kostnad med eller utan moms, beroende på vilket som redan finns från tidigare steg, alternativt är importerat. Efter att jobbet körts ska det för varje månad finnas kostnad både med och utan moms.

Beräkningarna körs på undernoder till kopplad gupp nod. Resultatet sparas per summeringsnod.

8.3 Cost Month Summary

Detta jobb summerar månadskostnaden från mätare till noder högre upp i trädstrukturen.

Beräkningarna körs på undernoder till kopplad gupp nod. Resultatet sparas per summeringsnod.

9. Consumption Hour Summary

Detta jobb summerar timförbrukningar från mätare till noder högre upp i trädstrukturen.

Beräkningarna körs på undernoder till kopplad gupp nod. Resultatet sparas per summeringsnod.

10. Property Index Calculation

Detta jobb räknar ut Fastighetsindex på alla noder i systemet. Resultatet sparas per summeringsnod.

Analyser-specifika datakällor

Produktionstyper

I denna datakälla definieras produktionstyper. En produktionstyp beskriver vad som köps från leverantören. T.ex. köps fjärrvärme för uppvärmning. Då är produktionstypen fjärrvärme. Varje mätare i systemet skall ha en produktionstyp.

Inställningar:

Nyttor

I denna datakälla definieras nyttor. En nytta beskriver hur förbrukningen använts. Varje mätare i systemet skall ha en nytta.

Inställningar:

Leverantör

I denna datakällakälla definieras leverantörer. Dessa används av tariffer för att skilja på t.ex. el-avgifter från olika bolag.

Kostnadstyper

I denna datakälla definieras kostnadstyper. Dessa används av tariffer för att avgör hur kostnaden beräknas.

Inställningar:

Tariffer

I denna datakälla definieras tariffer som sedan kan knytas till mätare för att beräkna kostnaden för förbrukningen.

Först definieras en tariff.

Inställningar:

För varje tariff skapas en eller flera tidsperioder då ett visst pris gäller:

Flera tariffer kan grupperas. Välj att skapa en ny nod.

Mätare tariffer

I denna datakälla skapas knytningar mellan mätare och tariffer. Automatiskt skapas det en koppling till alla tariffer som finns i datakällan tariffer.

Under varje tariff skapas en eller flera tidsperioder då en koppling till en eller flera mätare gäller:

Till tidsperioden kopplas antingen individuella mätare eller grupper med referenser till flera mätare. Tariffen appliceras bara på mätare med samma produktionstyp som kostnadstypen i tariffen. Således går det att skapa en referens till hela kundgruppen även om de har olika mätare av olika produktionstyper.

Visar mätare kopplad under tidperiod under en tariff

Skapa kund

Följande kapitel beskriver hur man skapar en kund via import eller helt ny.

Kapitlen är organiserade enligt nedan:

Importera från Analyser 3

Förutsättningar

För att kunna importera en kund från Analyser 3 så måste vi ha tillgång till databasen [manododb3] uppsatt på en MS SQL servern som applikationen kan ansluta till.

Konfigurera kund

Visar inställnigasfönstret för att skapa en kund

Visar inställning för id och anslutningsuppgifter

Resultatfönster som visar att jobbet slutförts samt antal importerade noder

Skapa ny kund manuellt

Skapa den nya kunden i datakällan Analyser->Kunder. Ge kunden ett namn. Detta ska sedan användas vid inloggning.

Skapa mätare

Om man har mätinsamling direkt från systemet, så kan man använda t ex MBus-noderna som de är. Man behöver dock fylla i under fliken "Analyser" på samma sätt som för de interna mätarna (se nedan).

Om installationen ska arbeta med importerad data, sätts mätare upp som interna mätare. Dessa läggs lämpligen i en egen hierarki i topologiträdet.

Då kunden skapas, skapar systemet automatiskt en sorteringsnod i Topologi, under "Analyser Meters Root". Under denna bör man sedan skapa en sorteringsnod för varje produktionstyp man ska använda. Annan sortering går också bra tekniskt, men på detta sätt ansluter man sig till hur de automatiskt konfigurerade kunderna (de som importeras från äldre verktyg för energiuppföljning) byggs upp. Exempel:

Visar grupper kopplat till en kund, kopplat till en gemensam top nivå

Skapa en sorteringsnod genom att markera kundnoden, och Lägg till->"Production type virtual node". Det räcker att fylla i namn, lämpligen enligt exemplet ovan.

Markera önskad sorteringsnod, välj Lägg till->Meter.

Ge mätaren ett ID. Observera att det för mätarställningar är detta som används då importerad data ska placeras på rätt mätare, så ID måste stämma med i importfiler angivet ID. ID måste också vara unikt för hela systemet.

Beroende på vilken typ av dataimport som ska göras, kan man behöva fylla i fältet "Meter Location Id". För förbrukningsimporter är det detta fält som ska stämma med importfilen.

På fliken "Analyser" behöver man fylla i:

Mätargruppnod

Efter att mätare är skapade enligt ovan har du möjlighet att gruppera mätare i vad vi kallar en "mätargruppnod". Detta är smidigt och tidsbesparande när man exempelvis vill knyta många mätare till en och samma tariff eller tariffgrupp.

Visar undermeny för att lägga till underliggande nod

Skapa fastighet

I datakällan Entiteter->Grupper bygger man upp kundens fastighetsbestånd på det sätt som är logiskt för aktuell kund. Bygg på under den kundreferens som skapats automatiskt. Man kan arbeta med land, region, stad, område, gata, osv. Allt det är frivilligt, och det avspeglas i navigeringsträdet som användaren ser.

Vad som dock behövs är Fastighet. Alla byggnader hör hemma i fastigheter.

Skapa en fastighet, "Estate", och ställ in ID. Om man inte vill att ID ska visas för användaren, så kan man i fältet Namn fylla i önskat visningsnamn. ID måste vara unikt i systemet, det behöver inte namn vara.

På fliken Analyser, välj Klimatzon (behövs för normalårskorrigering), och i förekommande fall, Väderstation(behövs för att beräkna effektsignatur).

Skapa byggnader

Under fastigheten kan man skapa byggnader.

Skapa byggnad, ställ in ID. Som på fastighet kan man också välja att fylla i Namn.

På Analyser-fliken, ställ in Varmvattenandel till ett tal mellan 0 och 1. Om det kommer en fjärrvärmemätare kopplad till byggnaden, antas denna andel av energin användas till att värma varmvatten. Finns det separat mätning av energi till varmvatten, ska denna siffra sättas till 0.

Konfigurera koordinater på byggnader

Med valfri karttjänst (t ex hitta.se eller maps.google.com) kan man få fram exakt latitud och longitud, på formen 57.64001, 11.95693 (Exempel KTC:s kontor på Datavägen). Detta ska fyllas i på fliken "Geography". Observera att decimaltecknet ska vara komma om din dator är inställd som svensk. (Inmatningsfältet får röd inramning så länge decimaltecknet är fel.)

Konfigurera byggnadsarea

Eftersom byggnadsarea ibland varierar över tid (om- och tillbyggnader), hanterar systemet areor i en separat datakälla, Byggnads-Area.

Även här finns en kund-nod, automatiskt skapad då kunden skapades.

Under denna skapar systemet en byggnadsreferens för varje byggnad.

Visar fönstret för val av byggnad

Under byggnadsreferensen skapar man en Area-referens. I den ska man välja in en av de areatyper som finns definierade. Saknas den man önskar, så kan man här också skapa en ny.

Normalt används typerna, BOA (bostad), LOA (lokal) och ATemp (uppvärmd area).

Under Area-referens, skapa ett "Byggnads Area värde". Detta består av startdatum, eventuellt slutdatum, och area i m2<\sub>.

Visar resulterande struktur efter att area lagts till

Knyta mätare till byggnad

Då både mätare och byggnad finns, koppla mätare till rätt byggnad genom att med musen dra mätaren från "Topologi" över till "Grupper", och där släppa mätaren på rätt byggnad.

Alternativ: Markera byggnaden i grupper, och lägg till "Node reference". Välj där in din mätare.

Sätt upp beräkningar

Systemet kan självt generera en standarduppsättning av beräkningsjobb:

Systemet kommer då att, i datakällan Entiteter->Jobb, under noden "Analyser Calculation Jobs", skapa en jobbsekvens med de beräkningar som behövs för att energiuppföljningen ska fungera.

Nu är det fritt att justera jobben efter eget gottfinnande, och anpassa dem för att få bästa funktion för aktuell kund.

Beräkna areor

När en mätare kopplas till en byggnad så beräknas area som mätaren betjänar. Den informationen sparas på mätaren. Om fler mätare med samma produktionstyp och/eller nytta kopplas till samma byggnad så delas arean från byggnaden på antalet mätare.

För att byggnaders och fastigheters betjänade areor skall uppdateras så måste ett beräkningsjobb köras.

När alla mätare är kopplade:

Jobbet kan köras på hela servern eller på en specifik kund genom att i jobbet filter välja en kunds summerings nod i topologin.

Konfigurera kostnader

För att kunna beräkna kostnader för mätare så måste vi definiera prismodellen. För detta behövs följande:

Kostnadstyper blir tillgängliga för alla kunder. Tariffer går att skapa som gemensamma eller som kundspecifika.

Kostnadstyper

Kostnadstyper skapas i datakällan Analyser > Cost types. Om kostnader skall importeras så måste det finnas en matchande kostnadstyp för alla importrader.

Tariffer

Tariffer skapas i datakällan Analyser > Tariffs.

Efter att tariffnoden är skapad måste vi konfigurera kostnaden och för vilken period tariffen skall gälla. Detta gör vi genom att lägga till en "Sub Tariff node" på den Tariff nod som vi skapat.

Visar menyvalet för att lägga till underliggande tariff nod

Använd endast "script" eller "cost per unit". Fylls båda i så används "cost per unit".

Tariff Group node

I vissa fall kan det vara smidigt att skapa en grupp som består av flera tariffer. På detta sätt kan man effektivisera produktionen avsevärt när man kopplar mätare till en grupp av tariffer istället för till varje tariff.

Mätartariff

Kopplingar mellan mätare och tariffer som skall gälla för mätaren görs i datakällan Analyser > Meter Tariffs.

Importera data

För att föda beräkningarna kan värden importeras nu. Lär mer om importer under kapitel 4.2.

Systemet förväntar sig komplett data utan fel. Vi kan beräkna från timmdata eller dygnsdata eller månadsdata. Om systemet får timmar så måst det få alla 24 timmar per dygn för att göra sina beräkningar. Samma gäller för dagar i en månad. Kostnader beräknas endast på månadsupplösning.

Kör kundens beräkningssekvens

När förbrukningar är importerade:

Hur du skapar och konfigurerar en sekvens beskrivs i kapitel Sätt upp beräkningar.

Exempelkonfiguration

FieldSinks

Fältsänkor är systemets kopplingar till databaser. Vi måste skapa fältsänkor för att lagra data som vi importerar, beräknar och presenterar. Namngivningen av fältsänkorna och databaserna är helt fri och kopplat till funktion i modulen Analyser Settings som beskrivs i kapitel 6.2. FieldSinks hittar du under Datakälla > Entities > Data Field Sinks.

Timvärden

Standardnamnet är ProcessedData_Hour.

Dagsvärden

Standardnamnet är ProcessedData_Day.

Månadsvärden

Standardnamnet är ProcessedData_Month.

Alarms

Standardnamnet är Alarms.

Klimatdata

Standardnamnet är ClimateData.

Parametrar

Standardnamnet är ParameterData.

Energisignatur

Standardnamnet är PowerSignature.

Analyser Settings

Denna modul används för att koppla olika fältsänkor till de interna funktionerna. Analyser Settings(Inställningar) hittar du under Datakälla > Analyser > Inställningar.

Field Processors

Fält processorer används för att utföra olika beräkningar. Dessa processorer har olika inställningsmöjligheter beroende på vilken typ av beräkning de är tänkta att användas för. Fält processorer hittar du under Datakälla > Entiteter > Dataprocessorer.

Klimatkompensering

För denna beräkning används en processor av typen Analyser ClimateCorrected Consumption Calculator.

Förbrukning Timmar -> Dygn -> Månad

För dessa beräkningar används en processor av typen Analyser Consumption Aggregation FieldProcessor.

Förbrukning Timmar, Dygn och Månadssummering

För dessa beräkningar används en processor av typen Analyser Consumption Summary Calculator.

Kostnadsberäkningar

För denna beräkning används en processor av typen Analyser Cost Calculator.

Summering av kostnader

För denna beräkning används en processor av typen Analyser Cost Summary Calculator.

Prognostisering av förbrukning

För denna beräkning används en processor av typen Analyser Prognosis Calculator.

Beräkning av betjänad area

För denna beräkning används en processor av typen Analyser Served Area Summary Calculator.

Beräkning av area

För denna beräkning används en processor av typen Analyser Meter Area Calculator.

Förbrukningsfördelning Timmar, Dygn och Månad

För dessa beräkningar används en processor av typen Analyser Consumption Sub Meter Calculator.

Kostnadsberäkning(Total)

För denna beräkning används en processor av typen Analyser Total Cost Calculator.

Kostnadsberäkning(Total inkl. moms)

För denna beräkning används en processor av typen Analyser Total Cost VAT Calculator.

Beräkning av effektsignatur

För denna beräkning används en processor av typen Analyser Power Signature Calculator.

Beräkning av förbrukningslarm

För denna beräkning används en processor av typen Analyser Consumption Alarm FieldProcessor.

Definiera parametrar

Parametrar kan importeras för att sedan användas i exempelvis tariffberäkningar.

Parametrar skapas under Datakälla > Analyser > Parametrar.

De inställningar som kan göras är:

Namn: Namn på den specifika parametern. Det är detta namn som man hänvisar till i exempelvis tariff skript. Ett tariff skript kan se ut så här:

(RT_TEMP-JMF_RT_TEMP) * 5

I exemplet är RT_TEMP och JMF_RT_TEMP namn på parametrar.

Typ av data: här anges vilken typ av data parametern är. Välj: String, Numeric, Boolena, DateTime eller TimeSpan.

Typ av aggregering: Här väljs vilken typ av aggregering som skall tillämpas. Välj: Ingen, Summering, medel eller viktat medelvärde.

Speciella mätarkonfigurationer

Lastpunkter

Lastpunkter kan användas då data från en mätare behöver synas på annat ställe i grupp-trädet, antingen som en kopia, eller som en beräkning mellan mätare (summa, skillnad...). Ibland kan t ex två olika kunder kunna hantera samma mätare.

Under lämplig sorteringsnod (rätt kund och produktionstyp), Lägg till->Linear Loadpoint. Ge ett ID som är unikt i hela systemet, och om så önskas ett Namn (detta visas i så fall för användare).

Under fliken Analyser, gör samma inställningar som för vanliga mätare.

Under fliken Nodes välj "Only history information available." Välj sedan in önskade mätare.

Skapa jobb

För att data ska hamna på lastpunkten behöver man skapa ett utläsningsjobb:

Visar inställningar fr dataurval

Kör jobbet en gång.

Filtrera utdata(fält) från lastpunkten

Nu när en avläsning har gjorts kan man välja vilka fält man fortsättningsvis ska hantera i lastpunkten. Exempel:

Visar inställninar för fält som skall hanteras

I det här fallet har vi fått med mätarställningar in och ut. De kanske inte är nödvändiga att ha med i fortsättningen. Klicka i så fall bort dem med det röda krysset. Förbrukningar enligt produktionstyp och nytta är precis vad vi önskar ha, så det ser ut att ha blivit rätt.

När ett jobb begär data från lastpunkten så är det de fälten som är valda här som skickas vidare till beräkningarna.

Normalårskorrigering

Normalårskorrigering görs för att man skall kunna jämföra förbrukningar mellan olika år. Energiportalen använder sig av SMHI:s värden för graddagar/energiindex.

Energiindex/Graddagar

Normalårskorrigering med energiindex och graddagar går till på samma sätt i systemet, man väljer klimatorter.

Skillnaden mellan energiindex och graddagar är att energiindex även tar hänsyn till andra väderfaktorer än utetemperatur, så som vind och sol, men beräkningsmodellen i Energiportalen är densamma.

Eftersom normalårskorrigering endast skall göras på den andel av förbrukningen som är klimatberoende, så behöver man dra av den andel av förbrukningen som är klimatoberoende, vanligen varmvatten om man har en mätare som mäter förbrukningen för såväl varmvatten som värmeproduktion. Detta görs genom att man använder en procentandel pVV på byggnadsnivå som anger hur stor del av årsförbrukningen som är varmvatten.

Beräkning

Fkorr Normalårskorrigerad förbrukning
F Verklig förbrukning
NÅGD Normalår graddagar (eller energiindex)
GD Utfall graddagar aktuell period (eller energiindex)
VVGD Klimatoberoende behov mätt i graddagar
pVV Procentandel klimatoberoende förbrukning (anges på byggnad)

VVGD beräknas utifrån att:

pVV \* TOTgd = VVGD, och

TOTgd = VVGD + NÅGD.

Detta ger

VVGD = NÅGD \* pVV/(1 - pVV).

Korrigerad förbrukning blir då sammantaget:

Fkorr = F \* (NÅGD + VVGD) / (GD + VVGD)

Ett räkneexempel

Bromma har normalår för energiindex på 4638. Om man använder pVV = 28 % så blir VVGD = 4638 * 0.28 /(1 - 0,28) = 1803,7

Systemet kompenserar sedan på månadsnivå. Antalet VVGD räknas ut på månadsnivå 1803,7/12 = 150,3 = ca 150

Kompensering görs sedan enligt formeln Fkorr = F * (NÅGD + VVGD) / (GD + VVGD)

Exempelvis så blir normalårskorrigering för september 2009 i Bromma med Energiindex enligt följande:

NÅGDsep = 214, GDsep09 = 131

Om F = 1 MWh Fkorr = 1 \* (214 + 150)/(131+150) = 1,295 MWh