Energiportal referensdokumentation

Klimatkompensering, formel

För klimatkompensering mot normalår används data från SMHI som kallas graddagar eller energiindex. Dessa finns för varje månad, och är ett mått på värmebehovet under månaden. Oavsett vilket som används sker beräkningen på samma sätt.

Fkorr = F * NYGD/ GD

För många mätare används dock inte hela förbrukningen till att värma en byggnad. En del kan t ex gå till varmvatten, eller annan icke väderberoende nytta. För dessa mätare kan man deklarera en s k varmvattenandel, den andel av årsförbrukningen som anses vara icke väderberoende. Då blir beräkningen något mer komplicerad.

Fkorr = F * (NYGD + VVGD)/ (GD + VVGD)

För att beräkna den fiktiva siffran VVGD används nedanstående beräkning:

PVV * TOTgd = VVGD

PVV * (VVGD + NYGD) = VVGD

PVV * NYGD = (1 - PVV) * VVGD

VVGD = NYGD * PVV / (1 - PVV)

Ett räkneexempel

Bromma har normalår för energiindex på 4638. Om man använder pVV = 28 % så blir VVGD = 4638 * 0.28 /(1 - 0,28) = 1803,7

Systemet kompenserar sedan på månadsnivå. Antalet VVGD räknas ut på månadsnivå 1803,7/12 = 150,3 = ca 150

Kompensering görs sedan enligt formeln Fkorr = F * (NÅGD + VVGD) / (GD + VVGD)

Exempelvis så blir normalårskorrigering för september 2009 i Bromma med Energiindex enligt följande:

NÅGDsep = 214, GDsep09 = 131

Om F = 1 MWh Fkorr = 1 \* (214 + 150)/(131+150) = 1,295 MWh

Graddagar: summerat under en månad, 17°C - (dygnsmedeltemperatur).

Energiindex: Samma, men med kompensation också för vind och solinstrålning.

Prognosberäkning

För månader där systemet inte fått in tillräcklig data görs om möjligt en estimering eller prognos, baserat på den data som finns tillgänglig för aktuell mätare. Prognos kan beräknas på tre olika sätt.

För data som inte är väderberoende

För vissa nyttor anses inte förbrukningen påverkas av väder. T ex elförbrukningen i en fastighet. För dessa nyttor antas förbrukningen vara den samma som för samma månad året innan.

Kräver att det finns förbrukningsvärden för föregående år, samma månad.

Föregående år väderkompenserat

Om nyttan är väderberoende, t. ex. uppvärmning, kan prognosen göras genaom att ta samma månad föregående år, och räkna om den till den förbrukning man tror att det skulle varit ett "normalt" år.

Beräkningen beskrivs ovan.

Kräver att det finns förbrukningsvärden för föregående år, samma månad, samt väderdata för den månaden.

Normalårsprognos

Återigen väderberoende nytta, men nu räknar progosen med att förbrukningen ska fördelas över året så som graddagarna är fördelade över ett normalår. Detta gör det också möjligt att beräkna en prognos utan att använda data för samma månad året innan. Prognosen bygger på ett inställt antal månaders förbrukning, de sista tillgängliga. Normalt undantas sommarmånaderna från beräkningen, den då låga förbrukningen kan göra prognosen alltför opålitlig.

  1. Först görs en klimatkompensering av de uppmätta månaderna, om aktuell väderdata finns tillgängliga.
  2. Sedan beräknas hur stor del av hela årets graddagar som ett normalt år skulle varit under de uppmätta månaderna.
  3. Genom att dividera summan av kompenserade förbrukningar med den förväntade andelen fås den förväntade årsförbrukningen ett normalt år.
  4. Varje månad utan uppmätt förbrukning tilldelas sin andel av årsförbrukningen.

Inställningar

Administratören kan göra inställningar av klimatkompenseringen och prognosberäkningen. Detta finns beskrivet i operatörsmanualen. Olika inställningar kan göras på nyttor, mätare, fastigheter och byggnader, samt på kundnivå.

Delade mätare

Man kan knyta en mätare till mer än en byggnad. Systemet kommer då att fördela mätarens förbrukning mellan dessa byggnader. Hur detta fungerar beskrivs här (engelska):

Delade mätare